Ibland har man inte bra dagar. Idag var en sådan, började egentligen bra men något hände när jag kom hem till ett tomt hus och inte hade något i världen att göra. Det är egentligen farligt att vara själv ibland, det borde förbjudas! Man börjar tänka alldeles för mycket, det är som att man svamlar för sig själv där den en tanken leder till den andra och man nästan druknar i allt det dåliga istället för att se de miljoner saker som är bra. Jag brukar skämmas när jag klagar för mycket oavsett om jag klagar för mig själv eller inför andra. Känns som så fel. Jag menar jag har inte haft världens lättaste liv sedan nian men jag har det absolut inte sämre än många andra.

Började tänka på diskussionen vi hade på filosofin för några veckor sedan, att man ska inte klaga för mycket för det finns ju så otroligt många andra som inte ens har ett hem att gå till. Jag menar jag har ett eget rum med en egen dator och en familj med hund liksom, men detta betyder inte att man inte kan gå genom jobbiga saker ändå, även om jag aldrig skulle jämföra mig med de som har det så mycket svårare.

Aja, nu ska jag försöka rycka upp mig, är ju trots allt bara 17 skoldagar kvar till lovet!


weheartit